Ny på jobbet

Här publicerar vi löpande intervjuer med dig som fått nytt jobb i utemiljöbranschen.

Har du bytt jobb nyligen och vill berätta för dina kollegor i branschen? Skicka oss ditt namn, organisation/företag och mailadress på nyhetsbrev@tidningenutemiljo.se så hör vi av oss! OBS! Märk ämnesraden Ny på jobbet.


Hallå där, Gunilla Bengtsson. Du har gått en YH-utbildning till kvalificerad trädgårdsanläggare och jobbar sedan september som lagbas på Trädgård och Markmiljö i Väst AB i Partille. Vad gör du där?

– Jag är ansvarig för allt som har med växter och träd att göra, till exempel beskärning som det blir mycket av nu under vintern. Jag ritar rabatter och växtbäddar, planterar och sköter om växter. Under vintern, när det har varit snöfritt, har vi bland annat varit i ett bostadsområde där vi också tagit bort gamla buskar och planterat nya, lite lägre buskar. Rätt växt på rätt plats – det var något vi fick höra ofta på utbildningen!

Det kom ju mycket snö i Västsverige under senhösten. Var du med och snöröjde också?

– Ja, jag fick testa på det också, även om mitt fokus i första hand är växterna. Snöröjning och halkbekämpning är ett tufft jobb, hårt och ofta många timmar i sträck.

Du har en ganska brokig bakgrund?

– Ja, jag har jobbat med allt ifrån chef på en stormarknad för leksaker till säljare av olika produkter. De senaste dryga 20 åren före utbildningen jobbade jag på Ericsson i Lund med olika tjänster, bland annat som ingenjör, kommunikatör och kvalitets- och tekniskt ansvarig mot de största operatörerna i världen.

Varför lämnade du?

– 2019 fick vi veta att hela vår avdelning skulle läggas ned och då började jag direkt se mig omkring efter något annat. Jag tycker om växter och att bygga olika saker och såg att det var gott om jobb för trädgårdsanläggare. Det lockade mig att få göra något praktiskt och inte minst att få vara mer utomhus. Jag är gammal hästtjej och är van vid att arbeta utomhus och att ta i. Jag hittade en YH-utbildning på Akademi Båstad, Kvalificerad trädgårdsanläggare, och pluggade parallellt med att jag avslutade min tjänst på Ericsson. Utbildningen började i november 2019 och avslutades i mars 2021.

Vad hände sedan?

– Jag hade ju fått avgångsvederlag från mitt tidigare jobb och kunde utnyttja den tiden att skaffa mig de erfarenheter jag tyckte att jag behövde. Jag har till exempel praktiserat några dagar på en plantskola i Skåne och varit en månad på ett företag som jobbar mot privatpersoner med att bygga upp planteringar, uteplatser och anlägga gräsmattor, bland annat. Därefter var jag på Tjolöholm i två månader och fick hjälpa till med det mesta, till exempel att klippa gamla häckar på slottsområdet, men också att rensa ogräs och plantera krukor. Dessutom fick jag lära mig att göra egna växtstöd av skogens material och det som fanns att ta till vara på Tjolöholm.

Vilka av arbetsuppgifterna du har på Trädgård och Markmiljö gillar du mest?

– Det absolut roligaste med min roll är att ha kontakt med kunderna och att man får så mycket positivt tillbaka. Sedan förstås att skapa nya växtbäddar och att rita, designa och plantera de växter man har valt.

Finns det utmaningar?

– Att inte alltid ha tillgång till alla de verktyg som finns under utbildningen, det gör att till exempel växtval tar längre tid. Min roll innebär mycket planering och ett större ansvar för att arbetsuppgifterna görs i rätt tid och i rätt ordning. Dessutom kommer jag från Skåne och det är mycket kallare i Göteborg. Växtvalen blir lite annorlunda, men jag känner mig fram och har en god dialog med kunderna.

Du har förresten också blivit premierad med Trädgårdsanläggarnas stipendium för 2021 för goda studieresultat under utbildningen?

– Ja, det var roligt att bli uppmärksammad av Trädgårdsanläggarnas branschförbund. Jag är väldigt stolt och glad för stipendiet.


Hallå där, Frank Thorén Hall!
För ett drygt halvår sedan började du ditt nya jobb som kyrkogårdschef på Svenska kyrkan i Trollhättan. Vad innebär jobbet?

– Jag ansvarar för begravningsverksamheten i Trollhättan. Vi har två begravningsplatser, två aktiva kapell och ett under renovering samt ett krematorium. Vi har ett 20-tal anställda hela året plus mig, på sommaren ytterligare åtta långtids säsongsanställda (8 månader) och fyra tremånaders säsongsanställda. Utöver det lite ferieanställda fyra veckor om sommaren.
Vad har du gjort innan?
– Jag kommer från ett jobb som skötselenhetschef vid kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. Där hade jag ett större arbetsområde än idag. Vi kan säga att jag har gått ner i volym men upp i ansvar.
Och tidigare i ditt liv?
– Jag har jobbat inom begravningsverksamheten hela mitt yrkesliv. Jag gick en vanlig trädgårdsutbildning på gymnasiet och har förstås byggt på med en massa kurser inom och utanför Svenska kyrkan efter det. Jag började som kyrkogårdsarbetare, sedan som lagledare under sju, åtta år i Göteborg. En kort period därefter jobbade jag som planerare och ställföreträdande driftschef.
Vad gör du på jobbet?
– Jag har en biträdande kyrkogårdschef som tar hand om alla grönyteuppdrag och skötseln ute. Förutom helhetsansvaret, sköter jag expeditionen och krematoriet. I en relativt liten organisation som den här jobbar man bredare eftersom jag som chef har ansvar för allt som händer inom verksamheten. Mitt uppdrag handlar mycket om att se i ett lite längre perspektiv, att ha en vision för verksamheten och ta steg mot det målet. Det går inte att göra om allt över en natt, utan sakta och säkert för att inte skapa oro. Förändringar tas inte alltid emot positivt och behöver landa innan man går vidare.
Vad är det du vill förändra?
– Vår utmaning är att bli lite modernare och arbeta bättre med miljö- och arbetsmiljöfrågor. Vår värld är ofta ganska traditionsbunden och rimmar inte alltid fullt ut med lagkrav och förväntningar. Det kan skapa en obalans som jag försöker rätta till.
Vad har du gjort hittills under ditt första halvår?
– Vi arbetar med att ta fram nya instruktioner för olika arbetsmoment och maskiner. Tanken är att vi ska ha ett grunddokument för varje moment, till exempel gravgrävning, där all information om hur det ska göras till vilka säkerhetsåtgärder som måste till finns med. Det kan bli en ganska stor förändring när allt detta är klart men jag ser det som nödvändigt. Jag har själv blivit upplärd inom organisationen men visste inte alltid varför man gör olika moment – något som man ibland fick upp ögonen för under en utbildning. Det är viktigt att förstå varför man måste göra på ett visst sätt.
Något annat?
– Vi planerar att bygga en ny begravningsplats och har kontakter med kommunen för att få mer mark. Det finns gott om tänkbar mark i kommunen men tyvärr inte inom våra pastoratsgränser. Markförhållandena är ju väldigt viktiga, vi måste ha mark som vi kan gräva i åtminstone tre meter ner. Det är svårt att tänka sig hur den nya begravningsplatsen kan se ut, eftersom vi inte vet var den kommer att ligga men jag vet att jag vill att den ska bli hypermodern, vacker förstås, kostnadseffektiv och arbetsmiljöriktig. Vi behöver ha den nya begravningsplatsen inom tio år.
Vad är roligast i ditt nya jobb?
– Utmaningarna. Att modernisera verksamheten på ett förnuftigt sätt är det roligaste men också det svåraste. På sikt hoppas jag att vi kan skapa en bättre arbetsmiljö och en större yrkesstolthet hos personalen.

Publiceringsdatum: 2021-11-23.


Hallå där, Anna Adolfsson!
I mars i år började du jobba på Varabygdens församling. Vad gör du där?
– Jag jobbar som kyrkogårdsarbetare i ett av totalt fem team inom förvaltningen. Mitt team ansvarar för sju begravningsplatser, alla ute på landsbygden. Det ställer stora krav på planering och god logistik. På grund av avstånden måste vi alltid ha med oss allt vi behöver för den dagens arbete när vi lämnar basen, det finns inte tid att åka tillbaka och hämta till exempel regnkläder, om man har glömt det.
Vad har du för bakgrund?
– En brokig bakgrund. Jag har från och till jobbat inom vården, tänkte ett tag bli lärare men hamnade på en vuxenutbildning till trädgårdsskötare. Sedan jobbade som säsongsanställd ett tag på Lidköpings kyrkogårdsförvaltning och gjorde annat under vintern, bland annat en utbildning till keramiker för att ha något att göra vintertid. Nu har jag jobbat här på Varabygdens församling sedan i mars. Jag har en fast anställning efter en period på prov.
Vad är skillnaden mellan att jobba på begravningsplatser i en stad som Lidköping jämfört med nu, ute på landsbygden?
– Jag har fortfarande inte gjort min första vinter här, och det blir den stora skillnaden ­– att fortsätta jobba på vintern med det som behövs och kan göras då. Det blir en del snöröjning förstås. Sedan har vi arbetsuppgifter planerade för dagar då det inte är fruset, vi beskär buskar, städar och blåser löv. Det är också skillnad på tradition, här är det större ytor med buskar och träd. Inne i centrala Lidköping blir begravningsplatsen mer som en park. En annan skillnad som är väldigt tydlig är att gräsytorna är så olika. Inne i staden vattnas de när det är torrt, vilket gör att de växer snabbt och behöver regelbunden klippning. Här på landsbygden vattnas inte gräset och det är en helt annan blandning av många olika örter som gör att gräsmattorna klarar sig bättre sommartid. Och vi behöver inte klippa lika ofta!
I vintras gick du en utbildning om ekosystemtjänster på Akademi Båstad. Hur kan du använda de kunskaperna i ditt jobb?
– Utbildningen gav mig en helt annan syn på ytor – hur vi kan använda dem och till vad, så att de gynnar fler. Det behövs ofta inga stora insatser eller ytor och är inte alls särskilt krångligt, men det är en utmaning att förändra synsätt i branschen. I slutänden vinner vi människor på att underlätta för naturen att producera sådant som vi också har nytta av. Utbildningen var fantastisk och gav en massa inspiration och konkreta idéer som jag så smått kan försöka börja använda. Att låta en del av ett gammalt träd vara kvar, kanske ha en lite plätt med ängsblommor i stället för gräsmatta till exempel. Vi fick också lära oss att upptäcka och bekämpa invasiva arter på rätt sätt och i tid.
Varför gillar du ditt arbete?
– Mycket av det vi gör märks inte när vi gör det men skapar en trevlig och vacker plats för människor i sorg. Har jag gjort mitt jobb bra kan människor få ett fint avslut, och komma tillbaka och få ett lättare sorgearbete om det är fint på begravningsplatsen. Sedan gillar jag att vara ute och röra på mig på dagarna. Fast nu har jag fått möjlighet att jobba halvtid på kontoret en tid och det är också spännande, att få se verksamheten från ett helt annat håll.

Publiceringsdatum: 2021-10-12.


Hallå där, Emma Örtman!
Du har nyligen börjat jobba på Mareld landskapsarkitekters nya kontor Öresund i Malmö. Vad gör du där?
– Jag är landskapsingenjör och jobbar med projektering av olika anläggningar för kommuner, bostadsbolag, kyrkogårdsförvaltningar med mera. Vi har flera projekt igång parallellt och just nu är jag involverad i arbetet med en skolgård, en skatebana, en innergård i historisk miljö, en bostadsgård i ett nybyggt område och en kyrkogård.  Det är just variationen av projekt och arbetsuppgifter som gör arbetet roligt.
Vad innebär arbetet mer konkret?
– Att ta fram bygghandlingar och förfrågningsunderlag för olika projekt. Jag håller på med en del av en kyrkogård anlagd på 1980-talet. Just den delen har blivit lite bortglömd och är kanske inte så roligt. Det vill kyrkogårdsförvaltningen ändra på. Några kollegor till mig har tagit fram en grundidé och gjort gestaltningen. Nu väntar detaljering och vidareutveckling av idéen och just nu håller vi på att ta fram ritningar med höjdsättning, materialval, växtval och utrustning.
Vilken typ av bakgrund har du?
– Jag är utbildad landskapsingenjör och tog min examen 2015. Därefter har jag bland annat jobbat på gatuavdelningen på Älmhults kommun och nu senast på Atkins. Där hade jag likartade arbetsuppgifter med den skillnaden att projekten ofta handlade om infrastruktur.
Varför ville du byta jobb?
– Det var för att få möjlighet att jobba med projekt i lite mindre skala där landskap har mer huvudfokus. Dessutom känns det kul att få prova på att jobba på ett lite mindre kontor. Mareld har sitt huvudkontor i Göteborg men öppnade kontoret här i Malmö för några månader sedan. Vi är fyra personer här i Malmö och en som jobbar i Köpenhamn.
Har du något drömprojekt?
– Egentligen inte. Jag gillar att få jobba med en variation av projekt och miljöer. Och det får jag göra här på Mareld.

Publiceringsdatum: 2021-09-14.


Hallå där, Robert Johansson!
Du är ny verksamhetschef på Elitplanstationen. Hur trivs du i din nya roll?
– Jag har jobbat på Elitplantstationen som produktionsledare tidigare, är väl bekant med verksamheten och tycker det är superkul att jobba här. Vi lägger mycket tid på att hålla allt i gott skick, och nu har jag det yttersta ansvaret. Det handlar också om att hålla koll på order – vad kunderna vill ha nu eller till våren, vad som behöver mer tid och vad som är klart att leverera. Dialogen med kunderna är viktig, och en stor del av vad som gör jobbet så roligt. Sist, men inte minst, är vi ett sammansvetsat team som fungerar väldigt bra ihop.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?
– Det är väldigt olika. Det är mycket möten, en del ekonomi och planeringsträffar med personalen. Men också vattning, växtskydd och förökning av moderplantor. Jag har en övervakande roll kring i stort sett allt som gäller underhåll och skötsel. Vi är en liten grupp, där alla känner alla, som täcker upp många områden. Kontinuiteten och kommunikationen i personalstyrkan är avgörande. Jag tror att det krävs för att man ska få rätt känsla för växterna och hur de ska kultiveras.

Vad har du på gång framöver?
– Det ingår i mitt uppdrag att försöka finslipa produktionen, att nå en högre leveranssäkerhet vad gäller såväl volym som kvalitet. Många plantskolor får plantor från oss, vilket gör det extra viktigt att bibehålla en hög sundhetsgrad bland växterna. Vi ska också expandera, och så har vi fått pengar från Naturvårdsverket för att konvertera från olja till el.

Vad är det bästa med att jobba på Elitplantstationen?
– Vi tillhandahåller ett sortiment som är viktigt för Sverige. Vi provodlar prydnadsväxter, frukt och bär och väljer ut vad som funkar här. Det är väldigt tillfredsställande och jag känner att jag gör en samhällsnytta. Jag gillar också bredden i sortimentet, med träd, perenner, bärbuskar och prydnadsväxter. Och att man vet vad man får när man beställer en E-planta. Det är viktigt att vi finns kvar, så att tillgången till E-plantor säkerställs. Beställer man samma sort igen efter några år är det fortfarande samma grund, vilket ger en enorm tillfredsställelse. Det är värdefullt för oss och betyder mycket för många.

Du har också en egen odling?
– Ja, en äppelodling på 2 000 träd. Jag brukar säga att jag är månskensbonde. Och det blir helt klart en del jobb om nätterna, men det är väldigt kul!

Publiceringsdatum: 2021-08-17.


Hallå där, Viktor Örnehag!
Du började nyligen arbeta på Sandmaster Skandinavien AB.

– Ja, jag började den 1 mars. Tiden rusar fram, det har ju redan gått två månader!

Hur kommer det sig att du sökte dig dit?
– Jag har arbetat med anläggningar förut, på idrottssidan, och ofta kommit i kontakt med Sandmaster. Det började uppe i Sundsvall, där jag som gammal fotbollsspelare fick möjlighet att arbeta på NP3 Arena. Jätteroligt jobb, men eftersom min sambo är från Helsingborg och vi ville flytta söderut, passade det perfekt när jag såg att Sandmaster sökte folk.

Då utgår du från Helsingborg nu?
– Ja, precis. Och det blir mycket kundkontakt, digitalt och fysiskt. Men eftersom vi planerar det mesta av arbetet själva, såväl inför som under ett projekt, kan jag till viss del påverka hur en arbetsdag ser ut, vad jag gör och när.

Det låter som att du trivs?
– Jag brinner för miljöfrågor och ser det som ett privilegium att genom mitt jobb på Sandmaster, som ligger i framkant med hållbara lösningar, kunna påverka marknaden. Att välja rätt material och lösningar gör skillnad. Till exempel finns det snart ingen sand att få tag i, då är det ett jättebra alternativ att rena den sand man redan har. Det gör inte bara skillnad i branschen, utan främjar klimatfrågan för samhället i stort.

Publiceringsdatum: 2021-05-18.


Hallå där, Jill Wadell!
Du är nyanställd på Utetjänst i Kungsbacka AB. Hur hamnade du där?
– Jag gjorde min sista praktik här under min utbildning till Trädgårdsanläggare vid Yrkeshögskolan i Båstad. Jag trivdes jättebra och fick jobb direkt då jag var klar med utbildningen första veckan i mars.

Var valet att bli trädgårdsanläggare självklart?
– Ja, eller egentligen var jag inne på att bli trädgårdsmästare. Jag är ekonom i grunden och har jobbat på bank i 30 år men kände att jag var trött på att sitta inne på kontor. Jag ville ut i naturen, jobba i det gröna. Och på Utetjänst får jag möjlighet att jobba med både skötsel och anläggning/plantering av grönytor. Det passar mig väldigt bra.

Hur ser en typisk dag ut?
– Just nu är vi på en förskola för att plantera allt det gröna som ska finnas här. Det är framför allt träd och buskar. Nästa vecka ska vi på ett liknande jobb fast i ett annat område. Där blir det plantering av häck samt träd. Vi har också skötselavtal för befintliga utemiljöer som företaget har anlagt. Lite mindre jobb kan man göra på egen hand, men vi jobbar också ofta i grupp. Jag har ju bara varit här i två veckor, men känner redan att det är ett väldigt varierat arbete.

Vad har du på gång i vår?
– Vi har ett större jobb på en helt ny skola i Kungsbacka. Det ska planteras perenner, buskar och träd. Utetjänst har hela markentreprenaden och mina kollegor är där nu och anlägger växtbäddar, stensättning, gör kullar för pulkabacke, monterar lekutrustning och en massa annat kul för barnen. Jag är ju främst anställd för att vara på den gröna sidan, men ibland kan det vara så att man behöver rycka in och hjälpa till med annat. Då kommer min utbildning som trädgårdsanläggare väl till pass eftersom den innehöll även finplanering och montering av lekutrustning.

Vad är bäst med ditt jobb?
– Det är trevliga, kunniga kollegor och att få vara utomhus. Jag möter många människor i min bransch som är branschbytare. Har man den möjligheten tycker jag att man ska ta den. Det är faktiskt väldigt stimulerande. Det vill jag slå ett slag för, även sent i livet, om man vågar.

Publiceringsdatum: 2021-04-06.


Hallå där, Tobias Jacobsson!
Du är tillbaka på Veg Tech efter att ha jobbat med annat i 18 månader. Vad har du gjort under den tiden?
– Jag har jobbat med försäljning av lågfartshissar på Kalea Lifts men fick förfrågan av Veg Tech innan jul om jag ville komma tillbaka till en lite förändrad tjänst, vilket jag nappade på direkt.

Sen när är du tillbaka på Veg Tech och hur ser din nya roll ut?
– Jag började den 18 januari i år. Jobbar fortfarande med sälj, men med en tydligare inriktning på nyckelkunder. Normalt handlar det mycket om kundbesök, men även under pandemin ligger fokus på kundkontakt, att leta upp stora projekt och följa upp offerter.

Vad har du på gång i vår?
– Det ligger ute mycket förfrågningar på gröna tak. Vi räknar mycket på olika projekt och orderingången är bra, så nu väntar vi bara på mildare väder så att vi kan komma igång med leveranser.

Är det något särskilt med din roll som är extra kul?
– Det är väldigt roligt att få arbeta med en produkt som är så efterfrågad. Intresset för gröna takmiljöer bara ökar. Jag har jobbat med försäljning av olika byggprodukter genom åren och tycker att det känns extra bra att få sälja produkter som är med och bidrar till en bättre miljö.

Publiceringsdatum: 2021-02-23.


Hallå där, Gustav Saxell!
Du började som kyrkogårds- och fastighetschef i Uppåkra församling den 1 september. Hur ser din nya roll ut?
– Jag trivdes bra på mitt förra jobb, men efter tre års tid ville jag ha en tydligare roll. Jag hade tidigare en delad tjänst i en annan församling, med arbetsledaransvar och som kyrkvaktmästare ute i driften. Att utföra det rent praktiska arbetet och samtidigt planera budget, verksamhet och så vidare kändes lite splittrat. Nu är mitt uppdrag mer inriktat på att leda och utveckla verksamheten som renodlad chef. Ett tydligare fokus gör det enklare att göra ett bra jobb.

Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?
– Det är allt från att lösa personalärenden till att planera för vård- och underhållsarbete för kyrkorna och kyrkogårdarna. Det kan uppstå akuta problem med uppvärmning i kyrkorna eller frågor som rör gravplatser på kyrkogårdarna. Vad som ingår i titeln kyrkogårds- och fastighetschef kan skilja sig lite från församling till församling, men för mig handlar det i första hand om verksamhetsutveckling med arbetsmiljö-, personal- och budgetansvar.

Nu har det nya året just startat. Vad har du på gång i vår?
– Vi ska göra en återplantering av trädkransen på en av kyrkogårdarna samt en murrestaurering. Vi ska också göra en upphandling för ett nytt värmesystem till en av kyrkorna. Kontinuerligt gör vi också gravstensinventeringar för att se vad som eventuellt behövs åtgärdas ur säkerhets- och arbetsmiljöaspekt.

Och på längre sikt, är det något speciellt du vill arbeta med?
– I nuläget läggs det mycket tid och kraft på att lösa akuta problem som kommit av eftersatt byggnadsunderhåll under lång tid. Jag försöker succesivt öka mängden planerat underhåll och uppdatera våra vård- och underhållsplaner för att kunna planera bättre. Det säger ju sig självt egentligen, men ju mer långsiktigt vi kan jobba, desto mindre oförutsägbart arbete drabbas vi av.

Publiceringsdatum: 2021-01-19.


Hallå där, Jonatan Malmberg!
Du jobbade tidigare på Gröna tak-institutet i Malmö, hur kommer det sig att du slutade där?
– Jag jobbade där i åtta år och kände att jag ville fördjupa mig inom nya områden. Det i kombination med att jag och min familj har för avsikt att flytta från Malmö gjorde att jag började leta efter en arbetsgivare som möjliggör en flytt.

Var jobbar du nu och vad gör du där?
– Sedan i våras jobbar jag på Ecotopic, ett konsultföretag som hjälper till med förstudier kring hur man kan komma igång med produktion och användning av biokol. Vi jobbar nära våra kunder för att hitta rätt lösning för dem och har hjälpt många av de biokolproducenter som finns i Sverige att komma igång. På bilden har jag varit med vid anläggandet av en urban äng med biokol, mitt i stan på en asfaltssida i Malmö.

Du jobbar också med ett annat projekt på samma tema, hur ser det ut?
– Ja, det är ett annat företag med samma ägare, Biokolprodukter. Dels arbetar vi med att ta fram biokolbaserade jordar med exempelvis återvunnen sten och kolmakadam, dels med att utveckla biokolprodukter till andra områden, så som filterlösningar och betongelement.

Vad har du på gång framöver?
– Det närmsta halvåret kommer jag ägna åt att ta fram betongelement med inblandning av biokol till anläggningsbranschen. Målsättningen är att de ska ha kraftigt minskad klimatbelastning, utan att man tummar på hållfastighetskrav och så. Vi tar fram recept och kollar på vilket biokol som är bäst lämpat och vilken förbehandling som behövs. Vi vill skapa en så stark och konkurrenskraftig produkt som möjligt som kan lanseras under 2021.

Publiceringsdatum: 2020-11-17.


Hallå där, Emma Rasmusson!
Du har nytt jobb?
– Ja, sedan i maj jobbar jag som Sales Manager på DSV Frö med kontor strax norr om Helsingborg.

Hur hamnade du där?
– Jag är utbildad trädgårdsanläggare och greenkeeper, men har på senare år främst arbetat med försäljning och rådgivning till professionella kunder inom bland annat golf och anläggning.

DSV-koncernen firade 100 år i somras, men det är först nu ni har säljare på plats i Sverige?
– Ja, så det är mycket uppsökande verksamhet så här i början, att ringa upp och besöka kunder. De närmsta veckorna kommer jag sitta väldigt många timmar i bilen, berättar Emma.

Koncernen har sitt huvudsäte i Lippstadt, Tyskland med flera fröförädlingsstationer?
– Utöver gräsfrö arbetar DSV med stråsäd, raps och vete. Koncernens grässorter ligger ofta i topp på flera europeiska sortlistor.

Och nu vill du etablera DSV Frö på den svenska marknaden?
– Det finns ett stort intresse, många som tycker att det känns nytt och spännande. Och det är det ju i Sverige, men fröförädling är något vi kan sedan länge. Med det inte sagt att kunderna inte kan påverka, vi lyssnar alltid in deras önskemål och tyckande. Och det är det som får mig att tycka att det här är så intressant, vi skippar mellanhanden och levererar direkt till kunden från förädlaren.

Publiceringsdatum: 2020-10-13.