Artikelarkiv

Här kan du läsa en del av våra artiklar från tidigare nummer, samt en del andra intressanta artiklar.

Alla gillar ny upphandlingsmodell

En partneringliknande upphandlingsmodell med löpande räkning har använts när bostadsbolaget Willhem AB rustat upp ett stort bostadsområde i Stockholmsförorten Fittja. Beställare, projektledare, entreprenörer, materialleverantörer och konsulter tycker samstämmigt att modellen fungerat väldigt bra. Läs första artikeln om upphandlingsmodellen, från Tidningen Utemiljö nr 4 2023.

En fabriksmiljö som håller i längden

I Magnor i Norge ligger en möbelfabrik som är något utöver det vanliga. Den har blivit ett populärt utflyktsmål för såväl förskolebarn som turister och studiebesökare från hela världen, mycket tack vare sitt genomarbetade miljötänk och sin skogspark. Läs mer om Vestres fabrik The Plus i artikeln från Tidningen Utemiljö nr 6 2022.

BEUM utbildar för skötselbesiktning

BEUM, föreningen för besiktning av utemiljö, har börjat utbilda för skötselbesiktningar. I höst har den första sådana kursen genomförts. Läs artikeln från Tidningen Utemiljö nr 7 2023.

Sjukhuspark erbjuder unik lekplats

På Jylland finns en lekplats tillverkad av enbart återvunnet material, där kasserade plastförpackningar från sjukhuset i Randers omvandlats till en helt ny och alltigenom cirkulär lekplats i sjukhusparken. Läs artikeln från Tidningen Utemiljö nr 6 2021.

Tillgängligare grönområden med Parkliv

Det finns starka samband mellan stadens grönområden och människors hälsa och välbefinnande. Ändå skulle många parker kunna användas betydligt mer. Innovationsprojektet Parkliv ger stöd i hur kunskap från forskning kan användas så att kommuner och andra kan utveckla
och anpassa grönområden så att de kan användas av fler. Gröna Fakta ur Tidningen Utemiljö nr 4 2023

Lekotoper skapar fler lekvärden

En produktkatalog med idéer för naturbaserade leklandskap i stadsmiljö – kan det fungera?
Det tror en arbetsgrupp i projektet Naturbaserade leklandskap för barn och unga som
i teori och praktik utvecklar och anlägger så kallade lekotoper. Från Tidningen Utemiljö nr 4 2021.

Jordhälsa och markens mikroliv

I detta Gröna Fakta, från Tidningen Utemiljö nr 3 2023, redogörs för begreppet jordhälsa ur några internationella experters perspektiv. Extra fokus läggs på den ofta bortglömda markbiologin. Plantskolan Splendor Plants arbete med jord- och växthälsa beskrivs också.

Visst kan regnbäddar vara snygga!

Regnbäddar kan, utöver sin funktion, förstås även tillföra en estetisk kvalitet. I Tidningen Utemiljö nr 1 2023 beskrivs några sådana: en i Lomma, en i Malmö och en i Ljungby.

Nedlagd plaskdamm blev ny vattenlek

I Månadsparken i Göteborg har en vattenlek skapats där det tidigare fanns en plaskdamm. Målet för park- och naturförvaltningen var att skapa en plats med lekvärde hela året. Vattenleken har flera olika sektioner med vattensprutande installationer och regnduschar. Från Tidningen Utemiljö nr 4 2018.

Arkitektur som växer

Funkia landskapsarkitektur vill helst arbeta i projekt som sträcker sig från att göra ritningar
till att se till att det gröna får rätt skötsel och blir så som det är tänkt i gestaltningen. Ett sådant projekt är Brf Stensö bostadsgårdar i Älta i Nacka kommun. Läs mer om projektet i en artikel från Tidningen Utemiljö nr 8 2022.

Gröna Fakta: Living labs

Levande laboratorier, living labs, kan vara ett förhållningssätt och en arena för samproduktion av kunskap och utforskning i realtid och i direkt koppling med omgivningen. Med exempel från olika platser lyfts i detta Gröna Fakta vad living labs kan erbjuda, vilka som engagerar sig och vilka roller som involveras. Ur Tidningen Utemiljö nr 6 2022

Unik fröbank för vilda växter säkrar arv för framtiden

Glöm Madagaskar, Kongo och Borneos djungler. Världens artrikaste plats ligger djupt
nere i jorden, fem mil söder om London. Utemiljö har besökt Millennium Seed Bank,
världens största fröbank för vilda växter. Ur Tidningen Utemiljö nr 6 2022

Gröna Fakta: Solpaneler och gröna tak

I takt med att allt fler gröna tak byggs, och att solpaneler blir allt vanligare, finns utrymme
för att kombinera dessa till funktionella, smarta och vackra miljöer. Här belyses hur en
medveten utformning kan bidra med både ekosystemtjänster och upplevelsevärden. Gröna Fakta ur Tidningen Utemiljö nr 5 2022.

Vi behöver stora träd

Många träd som planteras har liten slutstorlek, kanske för att vi är rädda för att de ska inkräkta på husfasader eller annan infrastruktur. Men vi vet att större träd bidrar med mer ekosystemtjänster – ett litet träd kan aldrig mäta sig med ett stort när det gäller dessa viktiga tjänster. Artikel från Tidningen Utemiljö nr 5 2022, här utökad med grafer som visar skillnaden mellan olika träd.

Tre projekt vid sjukhusområden

Grönytor vid sjukhusområden är kanske inte så kända för att vara lockande och
inspirerande, kanske inte ens särskilt vackra. I detta Gröna Fakta från Tidningen Utemiljö nr 7 2021 lyfts tre projekt vid sjukhusområden: två nyanlagda parkområden vid sjukhus i Stockholm och en före detta sjukhusträdgård i Danmark som fått stå modell för att samla växthusgaser i stadens grönområden.

Vestres nya fabrik får ett plus för miljön

I skogarna i det norska inlandet nära Värmlandsgränsen har den norska möbeltillverkaren Vestre byggt världens mest miljövänliga fabrik, The Plus. Den ska producera möbler så energieffektivt och miljövänligt som möjligt, men också ha ett besökscenter och en kultur- och upplevelsepark. Från Tidningen Utemiljö nr 5 2020.

Platsspecifika artval – Gröna Fakta om plantable spots

Det finns en metod som kallas plantable spots, och som ibland används för att föreslå nya träd i befintliga grönmiljöer. Metoden är enkel, men kräver kunskaper i bland annat växt- och ståndortskännedom. I detta Gröna Fakta förklaras metoden och varför den är bra för att berika redan uppvuxna, gröna miljöer. Från Tidningen Utemiljö nr 1 2022.

Hur värderar vi trädens nytta i pengar?

Stadsträd gör mycket nytta för oss: de fördröjer dagvatten, lagrar in kol och renar luften. I en rapport från SLU-projektet i-Tree Sverige finns en sammanställning av hur stor nyttan är och vilka ekonomiska värden träden bidrar med. Från Tidningen Utemiljö nr 2 2021.

Tryggheten blir bättre med enkla medel

Bra och genomtänkt belysning kan öka trygghetskänslan i en urban miljö. Men det finns fler åtgärder som skapar trygghet. Läs reportaget där en belysningskonsult från Sweco och en förvaltare i ett renoverat miljonprogramsområde delar med sig av sina erfarenheter. Från Tidningen Utemiljö nr 7 2021.

Här ses betong som en lösning

Betong får ofta skulden för överexploateringen av Europas kuststräckor. Stora, raskt uppförda
hotell- och shoppingkomplex förfular miljön och tränger bort det naturliga växt- och djurlivet.
En av Kanarieöarnas mest anlitade arkitekter ser dock inte materialet som ett problem. Här publiceras reportaget från Utemiljö nr 8 2021 samt även extra material med fem tips för bättre betong.

Bristen på mörker har blivit en akut miljöfråga

Kanarieön La Palma utsågs till världens första Starlight Reserve, stjärnreservat, 2002. Sedan dess har man arbetat intensivt med att skydda hela ön från oönskat artificiellt ljus. Idag väcker problematiken kring ljusföroreningar allt mer uppmärksamhet jorden runt. Bristen på mörker har blivit en akut global miljöfråga

Idéträdgårdar med välbefinnande i fokus

I grönområdet utmed å-promenaden i Enköping växer snart fem nya idéträdgårdar fram. Årets tema, Välbefinnande i det gröna, är delvis ett resultat av coronapandemin och dess effekter på vårt behov av att vistas, återhämta oss och samla energi i våra utemiljöer. I temat ryms Energi på upptäcktsfärden, Återhämtning i skogen, Gemenskap på mötesplatsen, Läkning i örtagården och Avslappning i andrummet. Reportaget finns också med i Tidningen Utemiljös nyhetsbrev nummer 4 2021.

Trädgårdsföreningen blir testyta

I Göteborg pågår ett testprojekt som ska använda digitalisering och elektrifiering för att göra grönyteskötseln mer effektiv och, framför allt, minska utsläppen av koldioxid. Johanneberg Science Park samarbetar med bland annat Göteborgs stad i projektet. Först ut som testyta är parken Trädgårdsföreningen. Ur Tidningen Utemiljö nr 7 2019.

Egna trädgårdsmästare gav nöjdare hyresgäster

Efter ett år med trädgårdsmästare i egen regi fick bostadsföretaget Stockholmshem bättre betyg på trygghet och gårdarnas skötsel i sin årliga hyresgästundersökning. Nu anställer de fler trädgårdsmästare. Reportaget finns också med i Tidningen Utemiljös nyhetsbrev nummer 3 2021.

Alla cyklar i Pésaro!

Här får vi följa med till den italienska kuststaden Pésaro som medvetet satsat på och lyckats väl med att få fler att cykla. Extramaterial till ett reportage ur Tidningen Utemiljö nr 2 2021.

Karlstadsbor trivs på sin kajpromenad

Med Tullholmskajen har Karlstad fått ett vackert och trivsamt promenad- och cykelstråk som används flitigt av både Karlstadsbor och besökare till kommunen. Kajpromenaden är byggd på tidigare otillgänglig mark och med risken för stigande vattennivåer som en extra utmaning både vid projektering och gestaltning. Ur Tidningen Utemiljö nr 1 2021.

Ökat intresse för friluftsliv under coronapandemin

Enligt en kartläggning av friluftsvanor och vistelse i naturen i Västra Götaland har utemiljön fått en viktig roll i vårt fysiska och psykiska välmående under coronapandemin. Rapporten är en av tre studier som ingår i forskningsprogrammet Mistra Sport and Outdoors (2020–2024) med fokus på att studera effekten av coronapandemin på sport- och friluftslivet i Sverige. Reportaget finns också med i Tidningen Utemiljös nyhetsbrev nummer 2 2021.

Effektiv skötsel = grön framgång

Kostnadseffektivitet föds i projekteringen och är en viktig del i projektets framgång, inte minst ekonomiskt. Det visar både en ny, norsk sammanställning och en svensk utredning från 1986. I Gröna Fakta i nr 1 2021 har Søren Holgersen, chefredaktör för Grønt Miljø, sammanställt två artiklar av docent Jorun Hovind vid norska NMBU, publicerade våren 2020 i park & anlegg. Sammanställningen är tidigare publicerad i Grønt Miljø, kompletterad med ett utdrag ur den svenska undersökningen från 1986, Projekteringen styr skötselkostnaderna, som i många fall fortfarande gäller. Ur Tidningen Utemiljö nr 1 2021.

Ny handlingsplan för biologisk mångfald

I slutet av november 2020 antog kommunfullmäktige i Stockholm en handlingsplan för biologisk mångfald. Handlingsplanen är ett strategiskt dokument och konkret verktyg för att inkludera frågan i alla delar av stadens processer och förvaltning. Den lyfter också hur viktigt det är med samarbete med föreningsliv, organisationer, forskare, fastighetsförvaltare och byggaktörer. Vid lanseringen av handlingsplanen bjöds representanter från dessa in som ett första steg i att samverka mer kring biologisk mångfald. Reportaget finns också med i Tidningen Utemiljös nyhetsbrev nummer 1 2021.

Park byggdes på lutande tak

En originell idé vann den arkitekttävling som utlysts när Köpenhamn skulle bygga en ny sopförbränningsstation – att stapla maskinerna inne i byggnaden, så att det gick att bygga en skidbacke på husets tak. Sagt och gjort, nu är Amager Bakke färdig och inbjuder till både skidåkning, promenader och jogging. Den originella lösningen har nyligen belönats med Scandinavian Green Roof Award. Ur Tidningen Utemiljö nr 3 2020.

Elitplantstationen

I höst går verksamhetsledaren vid Elitplantstationen, Elisabet Martinsson, i pension. Läs om Elinplantstationens verksamhet i ett reportage från ett besök som Tidningen Utemiljö gjorde i höstas. Reportaget finns också med i Tidningen Utemiljös nyhetsbrev nummer 2 2020.

Digital kyrkogårdsvandring

Allt fler kyrkogårdsförvaltningar erbjuder numera digitala kyrkogårdsvandringar. Med hjälp av QR-koder och en smartphone kan besökaren ta del av berättelser om olika livsöden och personer som ligger begravda på kyrkogården. Ur Tidningen Utemiljö nr 6 2020.

Ofantlig upphandling

I det här Gröna Fakta går vi igenom de regler och juridik som gäller inom utemiljöbranschen, vilka fel som är vanliga i processen samt ger tips på saker att tänka på för att nå den utemiljö som beställaren och brukarna har önskat sig.

Åtta punkter för attraktivare städer

Ta del av idéerna från Jan Christian Vestres föreläsning på Elmia Park: Åtta punkter som sammanfattar hans tankar om att vi måste bli bättre på att skapa en känsla av tillhörighet i stället för uteslutning.

Förbo skapade en aktivitetspark – Sagoparken

Bostadsbolaget Förbo bestämde sig för att fira sina 50 år genom att bygga aktivitetsparker i de fyra västsvenska ägarkommunerna. Sagoparken i Mölnlycke är en av dessa parker. Den invigdes 2018 och har ytor för lek, sport, kultur, odling och annat.

Dialog på många sätt i Sundbyberg

I Ursvik i Sundbyberg ska en ny stadsdelspark, Kvarnkullen, skapas. För att det ska bli en plats för alla använder man en kreativ och noggrann dialogprocess i planeringsarbetet. Så kan många olika röster samlas in och kommunen få veta vad invånarna vill ha sin park till.

Barn i stan I

Helena Friman och Elisabeth Edsjö skrev i Tidningen Utemiljö nr 7 2018 en historik och debatt om barns utemiljö. De är båda medlemmar i BUMS – Barns utemiljö i staden – ett nätverk av personer som i sina yrken på olika sätt tidigare arbetat med barns miljö.

Barn i stan II

Del 2 av de artiklar som Helena Friman och Elisabeth Edsjö skrev i Tidningen Utemiljö nr 7 2018 (se ovan).

Grönblå infrastruktur – hållbar dagvattenhantering i gaturum

Detta Gröna Fakta är skrivet av Anna Thynell och Kent Fridell på Edge. Det beskriver hur man kan skapa en stadsmiljö med bättre skydd mot översvämning och minskade konsekvenser vid torka, som samtidigt förbättrar vattenreningen och gör miljön mer attraktiv.

Saltlake och sopsaltning trendar

I Tidningen Utemiljös temanummer Inför vintern intervjuades bland andra Claes-Anders Malmberg, vd på Acama Konsult, som anordnar kurser i bland annat vinterväghållning.

Välj metod utifrån kunskap

Här är en intervju med trafikforskaren Anna Niska, om hur vi bäst ska välja metod för halkbekämpning.

Miljötänk både ute och inne – Valla Berså i Linköping

Valla Berså i Linköping är ett flerbostadshus av massivträ, där ambitionen har varit att hitta lösningar som lockar till sig hyresgäster som tänker extra på sin miljöpåverkan. Det går att kombinera design och hållbarhet med en genomtänkt och vacker utemiljö – även i ett flerbostadshus med hyresrätter.

Konstgräs – möjlighet eller miljöhot?

Opinionen kring konstgräs har börjat svänga. Från att ha varit mycket uppskattat, bland annat för sin betydelse för att öka antalet aktiva fotbollsspelare har det nu börjat talas om förbud i vissa kommuner. Detta på grund av miljöaspekter. Artikeln, skriven av Bengt Persson på SLU Alnarp och Rasmus Fredriksson från Malmö stad, belyser olika aspekter av konstgräset.

Gröna Fakta om i-Tree

Just nu pågår trädinventering i projektet i-Tree Sverige (sommar-höst 2018). Här kan du läsa mer om vad i-Tree är och hur det fungerar. Ur Tidningen Utemiljö nr 3 2015.

Här finns plats för både det vilda och det ansade

Kyrkparken i Järfälla är en formgiven park för både biologisk mångfald och dagvattenhantering. Läs här om hur den kom till och vilka funktioner den har!

I Karlstad gör de egen saltlake för halkbekämpning

Läs om den saltlake som har tagits fram i Karlstads kommun och som är mer effektiv, mer skonsam mot miljön och billigare än vanlig saltlake. Läs också om Malmös fortsatta tester med kaliumformiat för halkbekämpning.

Gröna Fakta om att värdera ekosystemtjänster

I detta Gröna fakta beskriver Jenny Klingberg och Yvonne Andersson-Sköld hur ekosystemtjänster kan värderas. De har varit med i ett forskningsprojekt där en metod för sådan värdering har tagits fram.

Borlänge odlar sina egna blommor

Redan i november påbörjas skissandet av hur sommarens blomsterprakt ska se ut i Borlänge. Därefter ordnar personalen på växthuset som Borlänge Energi driver så att blommorna drivs fram.

Miljön inspirerar till rörelse

Interaktiv lekutrustning kan användas för att inspirera barn till fysisk aktivitet utomhus. Vi tittar närmare på några sådana ställen och på andra intressanta grepp för att locka både barn och vuxna att röra på sig.

En kyrkogård utöver det vanliga

Kyrkogården i Harplinge är något alldeles extra – med hjälp av kreativitet, skicklighet och diverse material har man där skapat en stimulerande miljö, som ofta till och med gör besökarna glada.

Toronto toppar med gröna tak

Här berättar vi om hur lagen om att alla stora nybyggnationer i Toronto måste förses med gröna tak fungerar.

Batteridrivet gör jobbet

Läs om hur Göteborgs Stad har börjat med batteridrivna maskiner för att spara både miljön och pengar.

Så blir det tryggare ute i mörkret

Med kunskap går det att göra så att utemiljöer upplevs som tryggare, även när det är mörkt. Här finns ett par av de artiklar som publicerades i vårt temanummer om ljus, där bland andra ljusdesignern David Johansson intervjuades.

Jord in i minsta detalj

Det är något mytomspunnet, livgivande och ett av antikens fyra element. I det här Gröna Fakta får begrepp som kornstorlek, porer, struktur och jordförbättring sin förklaring – allt med fokus på det material som bildar jordskorpans yttersta avlagringar: jord. Här delar Eva-Lou Gustafsson på SLU med sig av sina kunskaper.

Flytta träd – javisst går det!

Det finns mängder av tillfällen när det kan vara bra och gynnsamt att flytta på träd,
även sådana som har stått på samma plats i många år. Och flyttarna går oftast bra, bara man
är noggrann med förberedelser och efterarbete. Vi har besökt Göteborg, där stora
infrastrukturprojekt gör att massor av träd kommer att flyttas.

Nybro har koll på träden

Träd som inte mådde bra och som riskerade att skada människor och egendom. Och en incident där en tung gren från ett gammalt ihåligt träd i stadsmiljö föll under en storm. Det blev startskottet för arbetet med en digital skötselplan i Nybro kommun.

Många viktiga steg till god växtetablering

Det är mycket som ska till för att uppnå en god etablering av växter: till exempel att välja rätt växt till rätt plats och att planera så att skötseln blir kostnadseffektiv och välfungerande.

De valde att jobba med elfordon

På Norra kyrkogården i Lund är det lugnt och fridfullt. Där är alla arbetsfordon eldrivna, något som ger vinster för miljö, personalens arbetsmiljö och besökarnas välmående.

Hur bekämpa halka?

Här finns tips och information om hur halkbekämpning fungerar.

Så går det till att göra sanden ren igen

Både djur, människor och växter lämnar spår efter sig på stränder, lekplatser, volleybollplaner och andra sandiga ställen. Här berättar vi om hur sanden kan rengöras.

Gröna Fakta om transport av maskiner

Vilka regler gäller när man ska transportera maskiner och annan utrustning? Hur ska man göra för att säkra lasten och undvika risk för skador på både människor och utrustning? Det kan du läsa om i den här versionen av Gröna Fakta.

Fuktavkännare ger koll på vattningen

Små elektroniska fuktighetsmätare i urnorna till sommarväxter har underlättat jobbet för arbetsledaren Torun Jorde i Malmö i sommar. Tack vare dem kunde hon avläsa exakt när blommorna behövde vattnas.

Bara bra med biokol i bädden

– Det växer fantastiskt bra i kol och är dessutom miljövänligt! så säger trädspecialisten Björn Embrén i Stockholm. Läs om erfarenheterna av biokol i Stockholm.

Strömmande vatten i Strömma

Så här renoverades den gamla kvarnrännan och grönytorna vid historiska byggnader på Strömmaskolan i Sätila.

Låt kunskaperna spira!

Vi har gjort en sammanställning av utbildningar och kurser inom de gröna näringarna.

Jämställda utemiljöer för barn och unga

Här finns tips och länkar om läsning för att lära mer om jämställda utemiljöer.

Hög tid att rädda bina

Om biodling i stadsmiljöer.

Växtmaterial för framtiden

Här finns Adrian Blooms tips om perenner och gräs som är vackra året om.

Förtätningens för- och nackdelar

Gröna Fakta om förtätning. Fyra olika experter kom till tals och förde fram sina åsikter på dessa aktuella frågeställningar. Ur Tidningen Utemiljö nr 2 2015

Trädgårdsarkeologen vill rädda både kunnande och arter

Möt trädgårdsarkeologen Anna Andréasson som berättar om hur mycket vi kan lära av anläggningar från svunna tider. Hon brinner också för att rädda gamla växtarter. Ur Tidningen Utemiljö nr 1 2015

Miljövänlig byggprofil för olika ändamål

En hållbar byggprofil som är tillverkad av återvunnen HD-polyeten används nu inom många olika områden, till exempel bullerskydd, för dagvattenhantering eller i marina miljöer. Ur Tidningen Utemiljö nr 1 2015.

Hydromodell simulerar extremväder i Göteborg

Göteborgs kommun använder sig av simuleringar för att ta reda på hur skyfall och höga vattennivåer påverkar olika områden i kommunen. Ur Tidningen Utemiljö nr 8 2014.

Hur kul som helst – på barns villkor

På Royal Botanic Gardens i Melbourne har man skapat en barnpark där barn i alla åldrar ska stimuleras att leka, skapa och lära. Ur Tidningen Utemiljö nr 8 2014.

Go’ känsla i fädrens spår

Varför får vi en speciell känsla i vissa utemiljöer, men inte i andra? Daniel Svensson berättar om vikten av att synliggöra historia och tradition för att göra en plats mer attraktiv. Ur Tidningen Utemiljö nr 7 2014.

Så hittade Bengtsfors ut ur miljökatastrofen

Platsen där marken förgiftats av en kemisk industri blev en vilsam och pedagogisk oas. Ur Tidningen Utemiljö nr 7 2014.

När det blir som det var tänkt

Kållereds nya, trosneutrala begravningsplats motsvarar ambitionerna. Ur Tidningen Utemiljö nr 6 2014.

Vaknar ur sin Törnrosa-sömn

Råda säteri har sovit färdigt. Tack vare ett projekt blomstrar den anrika trädgården igen. Ur Tidningen Utemiljö nr 5 2014.

Skulpturer väcker känslor och behöver vårdas

Borås är en skulpturtät stad och där fick vi svar på frågor om hur man bäst tar hand om skulpturer. Ur Tidningen Utemiljö nr 4 2014.